Torsdag 9 mars 19:00 | Uppsala Konsert & Kongress, Stora salen
Uppsala Kammarorkester framför musik av Strauss, Martin, Montgomery och Weill. Australiska Jessica Cottis dirigerar.
Biljett: 340, 290, 145 kr (inkl. serviceavg.)
Den prisbelönta dirigenten Jessica Cottis gästar Uppsala Kammarorkester för första gången denna kväll. Cottis är en av de mest framstående australiska dirigenterna just nu och utnämndes 2019 Classical face to Watch av the Times. Här presenterar hon ett program där orkesterns olika sektioner får stå i fokus.
Jessica Cottis
Richard Strauss: Uvertyr och dansscen ur ”Ariadne auf Naxos”Frank Martin: Konsert för sju blåsare, slagverk och stråkarJessie Montgomery: StrumKurt Weill: Symfoni nr 2
Konserten öppnas med den melodiösa uvertyren följd av en dansscen ur Richard Strauss komiska enaktsopera från 1912.
I schweiziske Frank Martins musik är intresset för olika klangfärger tydligt. Med sin ”Konsert för sju blåsare, slagverk och stråkar” från 1949 ville Martin återge olika karaktärer av klanger och uttryck från de sju blåsinstrumenten. Han skrev virtuost för instrumenten och lät dem briljera på olika sätt.
Av den hyllade amerikanska kompositören Jessie Montgomery får vi höra Strum från 2012. Montgomery har hämtat inspiration från amerikansk ursprungsbefolknings andlighet och dans som i början uttrycks nostalgiskt men som förvandlas till en extatisk fest. Musiken är som en väv av ljud där melodier kommer och går, rytmiken är det centrala i verket och driver musiken framåt.
Kurt Weill är mest känd för sina sceniska verk och sitt samarbete med Bertold Brecht, t ex med den succéfyllda Tolvskillingsoperan och för sina sånger, ofta framförda av hans hustru Lotte Lenya. Till hans stora mästerverk räknas också hans Symfoni nr 2, komponerad i Paris 1933, dit han tvingats fly undan Nazi-Tyskland, och symfonin uruppfördes året därpå i Amsterdam.
Dirigent Jessica Cottis hälsar välkommen och ger en kort presentation av konsertens program.
“… This piece, I believe, is a symphonic masterpiece. It’s very concentrated, it’s meticulously crafted, it got these beautiful song like themes, hints of late night Berlin culture, very lyrical and incredibly memorable. It is without a doubt one of the greats of symphonic writing in the first half of the twentieth century.”
