Klara Hellgren Fotograf: Tina Axelsson
Tystnad, Mystik, Oändlighet, Metamorfoser. Det är några av titlarna i Uppsala Kammarsolisters konsertprogram för det kommande spelåret. Gravitation är ett genomgående tema, där kraften i ett musikstycke har fått bli en del av hur programmet byggts upp, och samtidigt blivit den röda tråd som löper genom hela serien.
– För oss är det viktigt att allt hänger ihop, att det finns ett sammanhängande tema, berättar Klara Hellgren, en av medlemmarna i Uppsala Kammarsolister.
Jag träffar Klara över en kopp kaffe på ett kafé i Uppsala för ett samtal kring programmet för nästa spelår. Hon har just haft den sista konserten med Uppsala Kammarorkester och tidigare i april avslutades programmet för Uppsala Kammarsolister. Men nu blickar hon framåt mot en ny säsong och en ny serie konserter.
Abonnemangsserien med Uppsala Kammarsolister blir bara populärare och mer uppskattad för varje år. Stadigt har deras trogna publik i Uppsala vuxit. En stor del i framgången, är deras konsekventa sätt att leverera spännande och genomtänkta program. Varje säsong har de en tydlig idé, ett tema för musiken de spelar.
Och kommande spelår är inget undantag. Konserternas titlar bär namn som Tystnad, Mystik, Oändlighet, Metamorfoser.
– Det började med att Per Nyström, cellist i kvintetten, kom med idén om gravitation. Vi skulle bygga vårt program kring ett graviterande verk i varje konsert. Det kunde vara att man går inåt mot ett verk, eller att man börjar med ett verk som man rör sig från. Det skulle finnas en dynamik i programmet och cirkla kring existentiella teman.
Det här att sätta ihop ett program kan lätt bli rutinmässig repertoarstapling, menar Klara. Och det är något ensemblen värjer sig emot, Uppsala Kammarsolister vill hitta nya vägar och uttryckssätt för kammarmusiken.
– Det kan låta lite flummigt, säger hon och skrattar, men gravitationen blev som en kreativ tankekarta för att hitta något som binder samman verk och för att hitta en linje och en uppbyggnad i programmet. För oss är det viktigt att det hänger ihop, att en röd tråd löper genom musiken.
För vissa program har det varit väldigt lätt att hitta kärnstycket, tycker Klara. Som i Metamorfoser, den inledande konserten för säsongen. Det cirklar runt Richard Strauss eftertänksamma stycke med samma namn, som skrevs i slutskedet av andra världskriget i en värld som rasat samman – och som snart skulle återuppstå. Schönbergs Verklärte Nacht, som också spelas vid samma tillfälle, rör sig kring kärlekssorg som till slut förvandlas till förlåtelse.
Andra konserten, Tystnad, krävde något mer funderande. Men till slut kändes ett verk av Sally Beamish självklart och då föll bitarna på plats.
– Stycket Epilogue komponerades speciellt för oss av henne och vi har spelat det flera gånger förut. Det är intressant därför att Sally Beamish är kväkare, och tystnaden är mycket viktig i deras tro. Så stycket är en slags kväkarmusik som handlar om tystnad.
På programmet står även Arvo Pärt, en musikalisk mystiker som alltid har en andlig aspekt i musiken, och som innehåller mycket tystnad. Konserten avslutas med ett klassiskt tystnadsverk, 4’33 av John Cage.
Ann Lagergström
Att hitta nya dimensioner i musiken, och att sätta in musiken i nya sammanhang, är något som kvintetten gärna ägnar sig åt. I Tystnad gästar filosofen och författaren Ann Lagerström som kommer att bidra med reflexioner kring tystnad.
– Ja, hon ska vara som en vägvisare genom de olika musikstyckena och knyta ihop programmet. Vi vill att publiken ska få en egen upplevelse, och då får det inte vara för konkret. Ann arbetar med människans inre rum och hennes ord kan få musiken att landa hos var och en. Kanske ger hennes reflexioner nya infallsvinklar, hoppas Klara.
Mystik heter nästa konsert som har Lera Auerbachs stråkkvartett nr 3, Cetera Desunt, som mittpunkt.
– Det har varit väldigt roligt för oss att plocka upp Auerbach, som är en nutida kompositör, ett universalgeni, faktiskt. Hon är pianist, konstnär och poet, och mycket uppburen i Europa. När man undervisar i rysk modern litteratur på universitetet så använder man sig av hennes texter, berättar Klara. Det finns en mystik i titeln och Auerbach vill inte berätta vad det handlar om. Det får man själv tolka.
Varje säsong vill ensemblen ha ett program där stråkkvintetten får ta plats. Det kan vara stycken som är ospelade och stycken som man kan spelar om och om igen. Stråk 5 i februari är ett sådant program.
– Vi vill lyfta fram kammarmusikrepertoaren av den enkla anledningen att vi är en stråkkvintett. Här får man höra Brahms klarinettkvintett, men i en version där klarinettstämman spelas av viola istället. Det är lite ovanligt, men låter fantastiskt!
2020 hyllar hela musikvärlden Ludwig van Beethoven med anledning av 250-årsdagen av den nyskapande kompositörens födelse. Vid ett tillfälle under den kommande säsongen vi kan höra Beethoven med Uppsala Kammarsolister, i mars under titeln Skapelse.
– Vi föregrep hyllningarna till Beethoven kan man säga, genom att vi för två år sedan gjorde en serie med hans musik och nyskrivna kommentarer till den. Att konserten heter Skapelse, handlar om att vi då hade beställt ett verk av Mats Larsson Gothe. Detta verk spelar vi återigen.
– Det som fascinerar med Beethoven är att han är så överraskande modern fortfarande, säger Klara. De senare kvartetterna han skrev är ju så man häpnar; harmoniskt, tematiskt och formmässigt. Han skrev rätt in i framtiden. Fortfarande modern och omisskännlig i energin.
De övriga verk som framförs är Joseph Haydn: ur Jesu sju sista ord på korset, och Antonín Dvořák opus 1, som kvintetten aldrig har spelat tidigare.
Lowe Derwinger. Foto: Annika Falkuggla Johansson
Men det allra finaste sparas till sist, tycker Klara. Det är programmet Oändlighet med pianisten Love Derwinger som gäst, som även poetiskt reflekterar över musiken.
– Det innehåller två stycken av Bach, och Bach är alltid oändlig, menar Klara. Sen lägger vi till Arvo Pärts Fratres och så slutar hela årets konsertserie ut i oändligheten med den otroligt viktlösa andra satsen ur Dmitrij Sjostakovitj pianokonsert.
För tredje året i rad dubbleras säsongens program på Konstakademien i Stockholm på lördagar.
– Även om det är i Uppsala vi har vår stora publik, så rekommenderar jag verkligen ett besök på Konstakademin. Det är en akustiskt väldigt fin plats att spela på, och galleriet är en så vacker sal med alla sina tavlor och med sina fönster som vetter ut mot slottet och Riddarfjärden.
Under nästa säsong finns det alltså möjlighet att njuta dubbelt så mycket av Uppsala Kammarsolister, ett musikaliskt kraftfält med en alldeles unik dragningskraft.
/Jörgen Runeby
Se alla konserter i kalendariet, länk till kalendariet här.
Följ Uppsala Kammarsolister hela säsongen, klicka här för att läsa mer om hur du skaffar abonnemang.
